Nadja Evelina

Du och jag

Är du vaken? Jag är vaken

Mitt dumma huvud fullt av sånt som vi gjort

När vi var dryga och kära idioter

Och jag dog litegrann varje gång du kom in i ett rum

Det var nånting med din energi

Och ljuset på din rygg genom persienner

Kommer kanske aldrig se dig så igen

Men det som var du och jag

Får du aldrig ta tillbaks

Nej låt mig få tro att du och jag

Hade nåt som ingen annan har

Och jag borde ha räknat ut det

Att allting magiskt försvinner med vinden

Du och jag, du och jag, du och jag

Du får aldrig ta tillbaks det

Vi var hundrasextio kilometer i timmen

Adrenalin, nikotin, dopamin och sommarns längsta nätter

Med dig hann jag aldrig tänka efter (nej jag blev dum i huvеt)

Man blir så trygg av nån som skrattar döden i ansiktet

Och lugn av att va dum i huvet

Ljus övеr väg 83 och ditt huvud på min axel

Kommer kanske aldrig känna så igen

Men det som var du och jag

Får du aldrig ta tillbaks

Nej låt mig få tro att du och jag

Hade nåt som ingen annan har

Och jag borde ha räknat ut det

Att allting magiskt försvinner med vinden

Du och jag, du och jag, du och jag

Du får aldrig ta tillbaks det

Även om du vill det

Det som var du och jag

Får du aldrig ta tillbaks

Nej låt mig få tro att du och jag

Hade nåt som ingen annan har

Och jag borde ha räknat ut det

Att allting magiskt försvinner med vinden

Jag vet inte om vi nånsin är över

Jag både hoppas och hoppas inte

Du och jag, du och jag, du och jag

Du och jag, du och jag, du och jag

Du och jag, du och jag, du och jag

Du får aldrig ta tillbaks det