Nadja Evelina

Min stad

Gråter inte fast jag borde

När ditt tåg går från perrongen

Jag vill ändå vara ensam

Hörlurar längs Bondegatan

Och vi ska aldrig gå där mer tillsammans

Ingen av oss tillhör någon annan

Men det är min stad

Det är min stad nu

Inget finns kvar

Men det är min stad nu

Jag har snart glömt i vilken port du bodde

Inga vänner frågar om dig

Jag vet inte var du somnar

Men du ska aldrig mera se mig vakna

Och jag bryr mig inte alls om var du hamnar

Kanske är du lycklig med nån annan

Men det är min stad

Det är min stad nu

Nya misstag

För det är min stad nu

Och jag gråter inte fast jag borde

När ditt tåg går från perrongen

Gråter inte fast jag borde

Jag är glad fast ingen tror mig

(Min stad nu, min stad nu

Min stad nu, min stad nu

Min stad nu, min stad nu

Min stad nu, min stad nu)