Nadja Evelina

Vadfanärdetmedmig

Jag visste redan vad du skulle säga när du sa det

Orkar inte gråta, biter mig hårt i läppen

Från där vi sitter ser man hela staden

Allting lyser som om inget

Du är tyst och vad fan är det med mig?

Jag vet att jag borde vara glad att ni är ute hela nätterna

Att han kollar så mjukt på dig när du skrattar

För han kan inte låta bli det när du skrattar

Och vad fan är det med mig?

Du visste redan hur jag skulle känna när det hände

Så jag orkar inte svara längre när du skriver

Verkar som friendship inte är forever

Nu när vi är bara aska och glitter

Snälla var tyst nu, vad fan är det med dig?

Jag vet att jag borde vara glad över att ni har slutat träffat andra

Bokat en weekend till Köpenhamn

Man är så gullig och kär i fucking Köpenhamn

Och vad fan är det med mig?

Vad fan är det med mig?

Ni har hittat nånting fint och ni borde få ha det så

För det finns nästan ingenting fint kvar i världen ändå

Jag ska sluta tänka på allt som inte hänt

Ringer någon annan fast jag vill ringa dig

Vad fan är det med mig?

Vad fan är det med mig?